Får oorganiserade arbetstagare strejka?

Innehållsförteckning:

1. Får oorganiserade arbetstagare strejka?
2. När får man strejka och när får man inte strejka?
3. Får man betalt när man strejkar?
4. När får man lockout?
5. Vad händer när man strejkar?
6. Vilka stridsåtgärder kan arbetsgivarna och arbetstagarna ta till vid konflikt?

Får oorganiserade arbetstagare strejka?

Oorganiserade arbetstagare är inte medlemmar i något fackförbund. De omfattas således inte av organisationernas beslut och är inte på något sätt skyldiga att efterkomma deras beslut om t. ex. strejk.

När får man strejka och när får man inte strejka?

Strejken ses ofta som en sista utväg för att trygga anställningsvillkor. Det finns dock vissa regler för när man kan gå ut i strejk och inte, och hur det får gå till. Ingen strejk under rådande kollektivavtal. Den viktigaste regeln är att man endast har rätt att gå ut i strejk så länge ett kollektivavtal inte gäller.

Får man betalt när man strejkar?

Vid strejk eller lockout betalar arbetsgivaren inte ut lön. Då får du som är medlem i Unionen ersättning för inkomstbortfall av Unionen. Konfliktersättning är den ersättning som Unionen betalar ut till dig som medlem för att du förlorat lön när du och din arbetsplats är uttagen i strejk eller blockad.

När får man lockout?

En lockout - utelåsning - betyder att en arbetsgivare stänger ute de anställda från arbetet. Om facket utlyser strejk för en del av arbetsstyrkan kan arbetsgivaren svara med en lockout av hela arbetsstyrkan. Då betalar Kommunal konfliktersättning till lockoutade medlemmar.

Vad händer när man strejkar?

SVAR: När ett kollektivavtal gäller råder fredsplikt och då är strejk olagligt. Men när ett avtal förhandlas om kan facket ta till stridsåtgärder. Det sker när parterna inte kommer överens i förhandlingarna. I ett första steg varslar facket och förvarnar då om när stridsåtgärderna ska träda i kraft.

Vilka stridsåtgärder kan arbetsgivarna och arbetstagarna ta till vid konflikt?

Andra vanliga stridsåtgärder är blockad av övertidsarbete, nyanställning eller inhyrning av arbetskraft. Men i lagen finns ingen fullständig uppräkning av stridsåtgärder. Arbetsgivarens vanligaste stridsåtgärd är lockout då de anställda inte släpps in på arbetsplatsen och inte heller får någon lön.