Hur bedömer man en bostadsrättsförenings ekonomi?

Innehållsförteckning:

1. Hur bedömer man en bostadsrättsförenings ekonomi?
2. Hur mår bostadsrättsföreningen?
3. Vad är bra ekonomi bostadsrättsförening?
4. Hur stor likviditet ska en brf ha?
5. Hur mycket pengar ska man ha i kassan i en bostadsrätt?
6. Vad är en bra belåningsgrad?
7. När föreningen inte äger marken?

Hur bedömer man en bostadsrättsförenings ekonomi?

Två viktiga saker du ska titta på är lån fördelat på boarean och avgiften per kvadratmeter och år. Det kan du räkna ut genom att leta i årsredovisningen efter den totala skulden och den totala boytan. Ett snittvärde som man brukar använda är kr i lån/m2 och ungefär 550-650 kr i årlig avgift/m2.

Hur mår bostadsrättsföreningen?

Hur en BRF (eller bostadsrättsförening) mår ser du i årsredovisningen. MinBostad hjälper dig att snabbt och enkelt se över en BRF:s årsredovisning genom att lyfta ut de delar som kan ha särskild betydelse för dig som köpare eller bostadsrättsinnehavare.

Vad är bra ekonomi bostadsrättsförening?

Tumregeln är att allt under 5 000 kr/kvm är bra, över 10 000 kr/kvm bör man sätta sig in lite mer i varför belåningen är så hög. Nyproduktioner är till exempel vanligtvis högt belånade utan att ekonomin är vanskött, och belåningen kommer sänkas i takt med att föreningen amorterar.

Hur stor likviditet ska en brf ha?

Tumregeln är att likviditeten ska vara över 1 för att föreningen ska ha tillräckligt med kapital för att betala sina räkningar.

Hur mycket pengar ska man ha i kassan i en bostadsrätt?

Detta för oss in på frågan om hur stor likviditet en bostadsrättsförening bör ha. Vår åsikt är att den ska vara så liten som möjligt. Det räcker ofta med några månadsintäkter i likvida tillgångar, eller 20-25% av årsomsättningen.

Vad är en bra belåningsgrad?

För det första visar belåningsgraden hur mycket låneutrymme du har kvar på din bostad. Du får låna max 85 % av bostadens värde. De resterande 15 % ska utgöras av kontantinsats. Det är detta som kallas för bolånetaket och det gäller alla bolån som är tagna från och med 1 oktober 2010.

När föreningen inte äger marken?

Systemet med tomträtter har funnits i över hundra år och innebär att den som nyttjar marken, men inte äger den, betalar en avgäld – hyra – till markägaren kommunen. Nivån på tomträttsavgälden styrs i varierande utsträckning av bland annat marktaxeringsvärdet.