Hur sjönk skeppet?

Innehållsförteckning:

1. Hur sjönk skeppet?
2. Vem ledde bärgningen av Vasa?
3. Hur många kanoner fanns på Vasaskeppet?
4. Vilken kung byggde vasaskeppet?
5. Hur bärgade man Vasa?
6. Vems fel var det att Vasa sjönk?
7. Hur sjönk skeppet botten upp?
8. Vad åt de ombord?
9. Varför var dödligheten så stor på Vasa?
10. Vad tog Anders Franzen prover med?
11. Vad menas med Regalskepp?
12. Hur många skelett hittade man efter bärgningen?
13. Varför sjönk skeppet Wasa?
14. Vad åt de ombord på Vasa?

Hur sjönk skeppet?

Vasa seglade i omkring femton minuter, sedan gick allt fort. En kastvind fyllde seglen och Vasa började kränga, men hon reste sig upp igen. Så kom ännu en kastvind, den var starkare och skeppet fick så kraftig slagsida att vattnet forsade in genom de öppna nedersta kanonportarna. Snart började Vasa sjunka.

Vem ledde bärgningen av Vasa?

Det tidigaste försöket att bärga Vasa gjordes av den engelska ingenjören Ian Bulmer, men han lyckades bara med att räta upp skeppet något åt styrbord vilket ledde till att skeppet satte sig än säkrare i dyn och försvårade bärgning.

Hur många kanoner fanns på Vasaskeppet?

Om Vasa gått att segla hade hon med stor säkerhet varit ett av världens tyngst beväpnade skepp. Vasa hade 64 kanoner när hon gav sig av på sin första färd i augusti 1628 men åtta av kanonportarna stod tomma så det fanns plats för fler.

Vilken kung byggde vasaskeppet?

Han som beställde skeppet var kung Gustav II Adolf år 1625-26. Sedan tog det ungefär två år att bygga. Det byggdes i Stockholm på Skeppsgården, platsen som nu heter Blasieholmen. Skeppsbyggmästaren var från Holland och hette Henrik Hybertsson.

Hur bärgade man Vasa?

Den 20 augusti 1959 lyftes Vasa ur leran där hon legat nedsänkt i flera hundra år. Metoden med stålkablar och flytpontoner fungerade bra och Vasa drogs upp och flyttades under vattenytan i 18 etapper. I september 1959 låg hon på sjutton meters djup vid Kastellholmen.

Vems fel var det att Vasa sjönk?

Varken kungen eller amiralen var ombord när Vasa sjönk. Hans Jonsson dog i olyckan och Henrik Hybertsson hade varit död i ett år, så de kunde inte försvara sig. Men ingen dömdes efter att förhören hållits, därför har vi inget officiellt svar från 1600-talet på att någon alls fick skulden.

Hur sjönk skeppet botten upp?

Plötsligt kom en vindpust och Vasa vickade till, men rätade upp sig igen. Så kom ännu en vindpust och skeppet la sig på sidan. Vattnet började forsa in genom de öppna kanonluckorna. Sakta sjönk Vasa ned på botten.

Vad åt de ombord?

Inomskärs fick alla ombord äta sin egen matsäck, först ute på öppet vatten lagades mat i en stor gryta i kabyssen, skeppets kök. Där lagades ärtsoppa och grynvälling, en form av gröt. Mat ombord skulle hålla länge, därför torkades och saltades varor för att konserveras. Torkad och saltad fisk och kött var vanligt.

Varför var dödligheten så stor på Vasa?

Sjukdomarna – mycket dödligare än krigandet Hygienen var bristfällig: besättningen tvättade sig sällan och bar ofta samma kläder månader i sträck. Därtill kom trängseln som gjorde att en smittsam sjukdom kunde sprida sig lätt och på kort tid slå ut ett helt fartyg.

Vad tog Anders Franzen prover med?

De uppgifter han fick var dock delvis vilseledande och förorsakade omfattande draggningar efter vrak på Stockholms ström. Franzén konstruerade även ett ”propplod” som kunde hugga ut provbitar i träkonstruktioner.

Vad menas med Regalskepp?

Regalskepp var under den svenska stormaktstiden beteckningen för flottans största skepp. Beteckningen finns i flera former: royalskepp, realskepp och regalskepp, med realskepp som den vanligaste.

Hur många skelett hittade man efter bärgningen?

Vid utgrävningen av Vasa hittades kvarlevor i form av skelett från minst 17 personer, kanske till och med upp till 19 personer. De flesta av dessa var män ur besättningen, men det fanns även två kvinnor och ett barn, förmodligen familjemedlemmar till besättningen.

Varför sjönk skeppet Wasa?

Vasa sjönk utanför Beckholmen på sin jungfrufärd 1628. Hon hade bara seglat 1 300 meter innan en kastvind fick skeppet att kantra och ta in vatten genom luckorna på nedre batteridäck. Skeppet beställdes 1625. Flottan var klen och Gustav II Adolf ville ha Vasa till kriget mot Polen.

Vad åt de ombord på Vasa?

I en stor järngryta som rymde 180 liter, skulle kocken ha kokat ärtsoppa och kanske också grynvälling över den elden. Vid måltiderna satt båtsmän och soldater på däcksgolvet i små grupper, så kallade backlag. De åt ur en gemensam träskål som kallades back. Var och en hade med sig sin egen sked.